För ganska många år sedan jobbade jag på CSK i Karlstad. Detta innebar ganska långa dagar så när jag var ledig så såg jag till att verkligen vara ledig. Jag kunde gå i nattskjorta hela dagen om jag kände för det. Var jag tvungen att gå till affären så slängde jag bara på mig en jacka och ett par långbyxor och sprang ner och handlade. Då bodde jag på Häggdalsvägen, i ett av husen som nu gått till "rivna husens himmel".
En vinterdag då jag var ledig och hade en nattskjortedag, så skulle jag gå ut med hunden. Jag slängde på mig ett par långkalsonger och en lång kappa och stövlar och tog hundpromenaden. Under tiden tänkte jag på att det var länge sen jag och barnen var och hälsade på deras farmor. Jag hade skilt mig men hela tiden hållit kontakt med min svärmor. Det var ju inte henne jag skilt mig från. När jag kom tillbaka in sa jag till flickorna att klä på sig så skulle vi göra en tur till farmor, vilket dom gärna var med på.
När jag svängde in mot hennes hus kom jag ihåg att jag fortfarande var klädd i nattskjorta och långkalsonger. På den här tiden fanns inget som hette leggings, men stövlarna var ganska höga och kappan lång så mina ben syntes det inte så mycket av. Vad skulle jag göra nu? Jag kunde ju inte gärna vända och åka hem igen. Jag parkerade bilen och vi gick in. Barnen tog av sig och jag tog av mig stövlarna men behöll kappan på. Svärmor dukade fram kaffe och barnen fick saft. Så satt vi där. Jag med kappan på mig. Svärmor tittade lite undrande på mig ett tag. Sen frågade hon om jag inte skulle ta av mig ytterkläderna. Jag mumlade nåt. Till slut sa hon: "Säg inte att du sitter med nattskjortan på dig." Vad skulle jag svara på det? Det var bara att erkänna att jo det gjorde jag ju. Hon skrattade bara och egentligen var det rätt skönt att säga som det var och ta av mig kappan. Det var nämligen ganska varmt inne i hennes kök. Svärmor kände ju mig så jag tror inte hon var speciellt överraskad över min klädsel. Eller brist på klädsel kanske man ska säga. Och barnen höjde inte ens på sina ögonbryn. Mamma var mamma, som vanligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar