lördag 9 april 2011

majonnäsburken och två koppar kaffe



En tänkvärd text som jag fick i ett mail från en god vän. Läs och begrunda.

Majonnäsburken och två koppar kaffe.

När saker och ting i Ditt liv nästan har blivit för mycket för Dig att hantera, när dygnets 24 timmar inte känns nog, kom ihåg majonnäsburken och två koppar kaffe:

En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom majonäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar . Han frågade sedan sina studenter om burken var full. Studenterna samtyckte till att den var det.

Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken. Han skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna. Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det.

Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken . Sanden fyllde upp resten av tomrummen. Han frågade ännu en gång om burken var full. Återigen svarade studenterna med ett enhälligt 'ja'.

Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och hällde hela deras inne-håll i burken , vilket effektivt fyllde upp det återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen. Studenterna skrattade.

"Nu", sa professorn medan skratten klingade ut, "vill jag att ni tänker er att den här burken representerar ert liv. Golfbollarna representerar de viktiga sakerna som familj, barn, hälsa och annat som ligger passionerat i ert hjärta. Sådant som - om allt annat gick förlorat och bara dessa saker återstod - ändå skulle uppfylla och berika ert liv. Småstenarna representerar andra saker som betyder något , som hem, jobb och bil. Sanden representerar allt annat - småsakerna. Om ni lägger sanden i burken först", fortsatte professorn, "går det inte att få plats med golfbollarna eller småstenen.

Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig. Så, var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet. Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ägna en omgång till åt det som gör dig passionerad. Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt. Ta hand om 'golfbollarna' först - sakerna som verkligen betyder något. Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand".

En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerar.

Professorn log och sade: "Jag är glad att du frågar. Kaffet finns med för att visa er att hur fullt och pressat ert liv än känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän."

Betrakta denna berättelse och ta den till er. Skicka den gärna vidare till en vän eller nära anhörig som betyder mycket för er


fredag 8 april 2011

dikt av torleif styffe



Här kommer en liten dikt av Torleif Styffe.

Vårvintervisa

Nu känns det lika underbart
och härligt som i fjol,
när jorden kantrar över
emot sommartid och sol.

Den glimt av ljus vi kallar dag
är längre än igår,
nu vet vi att det än en gång
högst sannolikt blir vår.

Och sedan kommer sommarsol,
men - Herre, ge mig tröst -
sen står det inte på
förrän det åter går mot höst.

torsdag 7 april 2011

nytt lagförslag...



Jag hör till de som inte tycker man ska behöva stifta lagar om/mot allting. Vi har en massa lagar varav en del naturligtvis är bra och nödvändiga. En del är nödvändiga men fungerar inte, för de är skrivna på ett sätt som gör att "de lagkunniga" kan tolka dom som fan tolkar bibeln. Så har vi lagar som man inte skulle behöva om folk använde sunt förnuft istället. Sen är det ju frågan om vad sunt förnuft egentligen innebär. Frågar man tio personer om det så får man tio olika svar.

Igår såg jag på Nyhetsmorgon ett inslag om förbud mot att sms:a medan man kör bil. I studion satt två personer varav en var för och en var mot att det skulle bli lag på det. Kvinnan ifråga var för och hävdade att om man är ute i trafiken och kör bil så måste man vara fokuserad på just det: ATT KÖRA BIL. Man måste ha koll på trafiken och inte hålla på med annat samtidigt. I just den här frågan tycker jag helt klart att SUNT FÖRNUFT borde råda.  Mannen tyckte det var fel att stifta en detaljlag. Han menade att om man lagstiftar mot sms:ande under bilkörning så dyker andra frågor upp. T.e.x: får man prata under tiden man kör bil / kan man vända sig mot de i baksätet och prata med dom / kan man hångla eller ha sex i bilen under bilkörning??? Här insåg jag att det finns de som inte ens vet hur man stavar till SUNT FÖRNUFT, ännu mindre vet vad det betyder. "Dessutom behöver man inte ens en mobil i bilen idag", sa han, "för i de nya bilarna är tekniken så utvecklad så man har allt på instrumentbrädan". Han hade missat den där lilla detaljen med att hålla fokus på körningen och trafiken.

Mannen tyckte att istället för en lagstiftning så skulle man anställa flera trafikpoliser som skulle ha som uppgift att haffa alla nonchalanta bilförare.  Jag är helt för en idé om fler poliser men tycker att de kanske har viktigare uppgifter. T.e.x att se till att kvinnor som är hotade till livet av sina män, ska få skydd och hjälp innan det är försent.

Jag hade en bekant som en gång berättade att när han/hon var ute och körde bil på sommaren så vevade han/hon ner bilrutan och stack ut ena benet. Det hela berättades med en stolthet som visade att där var inte alla hästar inne i stallet / att hissen inte gick ända upp / att vederbörande inte var den vassaste kniven i lådan / att hjulet snurrade men hamstern var död. Sen kan man undra hur vig personen ifråga egentligen var: höger fot på gaspedalen,åtminstone en hand på ratten, vänster ben ut genom fönstret. Här fattades inte bara sunt förnuft utan förnuft över huvud taget. Nu är personen ifråga ganska många år äldre och jag kan bara hoppas att alla hästar fångats in  / att hissen lagats så den går ända upp / att knivarna vässats / att en ny och frisk hamster införskaffats till hjulet.

Sverige är en av de sista länderna i Europa som fortfarande tillåter sms:ande under bilkörning, samtidigt som de har en Nollvision vad gäller dödsolyckor i trafiken.

tisdag 5 april 2011

varning



Här kommer  en dikt jag fann när jag städade i mina kartonger. Den är skriven av Brita Lönn, fritt efter Jenny Joseph.

"Varning!
När jag är en gammal kvinna ska jag gå klädd i purpur
och en röd hatt som inte alls passar till
och jag ska slösa min pension på konjak och sommarhandskar,
på satinsandaler och så ska jag säga
det finns inga pengar till smör.
Jag ska slå mig ned på trottoaren när jag är trött,
och jag ska glufsa i mig allt som bjuds på varuhusdemonstrationerna,
och ringa i alarmklockor
och dra min käpp längs staketet
och ge tillbaka för min välanpassade ungdomstid.
Jag ska gå ut i tofflor i regnet
och plocka blommor i andras trädgårdar,
och lära mig spotta.

Då kan man gå klädd i förskräckliga blusar och bli allt fetare
och äta åtta korvar på en gång
eller bara bröd och potatis under en hel vecka
och samla pennor och kritor och ölunderlag och saker i askar.

Men nu måste vi ha kläder som håller oss torra
och betala vår hyra och inte svära på gatan
och vara ett gott exempel för barnen.
Vi vill ha vänner på middag och läsa tidningarna.

Men kunde jag inte börja lite smått redan nu?
Så människorna som känner mig inte skulle bli så
chockerade och överraskade
När jag sen verkligen är gammal och börja gå klädd i purpur."

Jag inser att till viss del är jag redan där...utan att nämna några detaljer...så min familj blir förmodligen inte speciellt överraskad den dagen jag kommer klädd i purpur.

måndag 4 april 2011

ombytta roller




När jag städade bland mina papper fann jag en prosadikt som jag klippt ur en tidning för länge sedan. Jag tycker den är väldigt talande så här kommer den:

" Mina barn kommer idag. De menar så väl, men de oroar sig ständigt. De tycker jag borde ha ett räcke i hallen och en telefon i köket. De vill att någon ska finnas till hands när jag badar. De gillar inte att jag bor ensam.
Hjälp mig att vara tacksam för deras omsorg. Hjälp dom att förstå att jag måste få göra det jag kan så länge jag kan. De har så rätt när de säger det finns risker. Jag kan ramla i trappan. Jag kan glömma att stänga av en platta på spisen.
Men det finns inget ansvar, ingen möjlighet till seger, inget verkligt liv utan risker.
När de var små och klättrade i träd, lärde sig cykla, åkte ut i skogen och campade så var jag dödsförskräckt. Men jag lät dem hållas. Ty att hindra dem hade varit att skada dem.
Nu är rollerna ombytta. Hjälp dem att förstå det. Lär mig att inte bli förtretad eller halsstarrig mot dem. Men låt dem inte förkväva mig."

Jag vill härmed påpeka att jag är väldigt tacksam för mina barns omsorger och tar även emot råd från dom.Sen ( sorry kids) gör jag som jag vill och allting behöver de inte veta. Det är med andra ord ombytta roller, då de en gång i tiden lyssnade på mig ( åtminstone inbillade jag mig det ) men sen gjorde som de själva ville. Och mycket som de gjorde har de berättat för mig nu, i vuxen ålder, för nu är det försent för mig att annat än nicka och le.

  •